Gertowe Thörnros, 11:a på listan i valet till kommunfullmäktige.
Varför kandiderar du i valet till kommunfullmäktige?
– Jag vill vara med och påverka de mest grundläggande behoven som människor i Degerfors har,
bostad och arbete. Det kan vi göra genom näringslivsarbete, bostadsförsörjningsplan, översiktsplan
samt våra kommunala bolag Degerforsbyggen och Degerfors Industrihus.
Vänsterpartiet är motståndare till ett svenskt medlemskap i Nato och kräver en folkomröstning i
frågan.
Gert-Owe Törnros tycker att det finns många goda skäl för Sverige att inte gå med i Nato. På 1:a
majfirandet med Vänsterpartiet i Karlskoga/Degerfors berättade han om den militära alliansen.
Men han började med att fråga mötesdeltagarna om det fanns någon som var intresserad av att Sverige
ansluter sig till organisationen och att i så fall räcka upp handen. Ingen gjorde detta.
– Nato är en militärallians som bildades 1949 av på initiativ av USA och tanken var att man skulle
försvara Nordatlanten och kuststaterna som fanns där. Den kallades också för Atlantpakten.
Gert-Owe berättar att 12 stater gick med. Italien och Luxemburg fick vara med fast de inte hade någon
kust vid Atlanten. Som motvikt till detta bildade Sovjetunionen och de kommunistiska staterna i
Östeuropa Warszawapakten 1955. Kalla kriget startade.
– Båda sidor förberedde sig på ett tredje världskrig och var beredda att ta till kärnvapen för att skydda sig.
Det slutade med ett slags terrorbalans där ingen vågade angripa den andra. Men det var en labil situation
som höll på att gå åt skogen vid Kubakrisen 1962.
I Sverige ansåg de flesta partierna att det skulle vara mindre sannolikt att vi skulle bli indragna i en
konflikt om Sverige höll sig utanför militäralliansen Nato. Så gjorde även Österrike, Schweiz och Irland
men Nato utvidgades och fler länder anslöt.
– Sverige tyckte det var bäst att hålla sig utanför. Det gjorde att vi kunde få mer respekt för vår
utrikespolitik och delta i nedrustningsförhandlingar. Till exempel kunde vi öppet kritisera USA:s angrepp
i Vietnam och protestera mot Warszawapaktens inmarsch i Tjeckoslovakien 1968.
Själv var Gert-Owe för första gången med och demonstrerade i Karlskoga i augusti 1968 mot
Warszawapakten som slog ner demokratirörelsen i Prag.
– Det gick ganska smidigt ur angriparnas synvinkel. Tjeckoslovakien hade militära styrkor som var
underställda Kreml. Så kan det gå om man är med i en militärallians.
Warszawapakten försvann i och med Sovjetunionens upplösning 1991. Men en KGB officer drömde om
att återupprätta Sovjetunionen och han lyckades bli Rysslands president år 2000. Nu försöker Putin
uppfylla sin gamla dröm genom att angripa broderlandet Ukraina på ett brutalt och folkrättsvidrigt sätt.
– Det har skapat oro i Sverige och opinionen mot ett medlemskap i Nato verkar ha svängt till förmån för
att gå med. Man tror kanske att det garanterar oss en evig fred. Men så är det ju inte, fortsätter Gert-Owe.
Moderatledaren Ulf Kristersson såg sin chans och lovade att han skulle lämna in en Natoansökan om han
blev statsminister i höst även om Socialdemokraterna är emot.
– Han drog liknelsen om att man måste ha en brandförsäkring innan det börjar brinna. Men jag
rekommenderar att han läser försäkringsvillkoren först. En brandförsäkring förhindrar ingen brand och ett
Natomedlemskap förhindrar inte ett krig.
Socialdemokraterna har varit mot ett Natomedlemskap men nu är partiet öppet för att ändra uppfattning.
Så vad händer om Finland och Sverige ansöker om medlemskap?
– Putin har hotat med vedergällning. Militärstrategiskt kan man fundera på varför han hotar Sverige. Jo,
han ser att halva ryska flottan skulle riskera att bli instängd i Östersjön om Nato behärskar både Öresund
och Stora Bält som idag är internationellt vatten.
Ryssland har idag flottbasen Kaliningrad och Kronstadt i Östersjön.
– Vi måste fråga oss om Nato verkligen kan ge oss garanti. Jag frågade vår ÖB, Micael Bydén;
”Har Nato kapacitet att försvara Sverige om flera Natoländer i Europa skulle angripas samtidigt”
”En mycket relevant fråga”, svarade Bydén då Nato måste prioritera sina resurser.
– Sanningen är nog den att Nato kan bara försvara Europa med hjälp av kärnvapen i händelse av ett
storkrig.
Att Sverige blir angripet av Ryssland går inte att utesluta men att de skulle gå in med trupp i Sverige är
inte så troligt enligt Gert-Owe. Ett antal strategiska platser skulle kunna angripas med robotar och två av
dem ligger i Karlskoga.
– Vi måste ta situationen på fullt allvar och kalkylera med att det värsta kan inträffa. Så det vore
dumdristigt att utsätta vårt land och befolkning för detta även om det ser ut som att vi faller undan för
Putins hot.
Hela världen har nu sina ögon på vad som händer i Finland och Sverige. En opinion måste bildas för att
Socialdemokraterna inte ska överge sin tidigare linje. Sveriges säkerhet kan inte garanteras av Nato. Vi
måste förstärka vårt eget eget militära och civila försvar.
– Hur det svenska försvaret ska utvecklas måste det bli en demokratisk diskussion om. Vi ska bilda
opinion för att inte gå med i Nato varken nu eller i framtiden!
Många av insändarna i KT-Kuriren på sista tiden, tror att kommunen köpt COOP-huset utan att det finns några planer för vad man skall göra med det. Så är det inte.
På bottenvåning är det tänkt att det skall bli 1 till 3 butiker. Våning 2 är planerat för kontor, kanske för flera företag och organisationer som vill ha gemensamma ytor, typ företagshotell. Våning 3–5 skulle kunna inredas som lägenheter av något slag. Detta är inga rosenröda drömmar från Vänsterpartiet. KS-ordförande Anneli Mylly och jag har deltagit i seriösa diskussioner med en affärskedja som varit intresserad av att hyra hela bottenvåningen, deras enda villkor var att kommunen äger fastigheten och är beredd att rusta det utvändigt. Det har också inkommit flera förfrågningar till kommunen om kontorslokaler. Kommunledningen har också fått i uppdrag att ta fram en bostadsförsörjningsplan för de kommande årens behov av olika typer av bostäder. Sedan tidigare vet vi att Örebro Regionen räknat fram att det kommer att behövas 10 nya äldreboende varje år, från 2024 till 2030, i Degerfors. Om COOP-huset skulle vara lämpligt för det är osäkert, det finns att antal olika varianter på dessa. Kommunen kan dock inte börja hyra ut lokaler innan man äger huset och fått lagfart på det.
Kommunen har naturligtvis inte köpt huset för att riva det eller bara rusta det utvändigt. Rivningskostnader är svåra kalkylera i förväg, det vet man först i efterhand. Det finns exempel på rivningar som kostat 1000 kr/kvm upp till 5000 kr/kvm. COOP-huset har en boyta på 4673 kvm, med bi-ytor kanske 6000 kvm. Det betyder en kostnad mellan 6 milj. och 30 milj. Jag skulle gissa på 15 milj. Med köpet, skulle det betyda en direkt negativ resultatpåverkan på kommunens årsresultat med 22 milj. Man kan inte göra avskrivningar på en fastighet som är riven. Det klarar inte kommunen ekonomiskt med tanke på att en stor del av underskotten från 2019 och 2020 på 53 milj. måste återställas inom 3 år.
Alla skriverier om att rucklet är så dåligt att det måste rivas, underlättar direkt inte möjligheterna att hitta hyresgäster. Huset är inte i bästa skick, men dessa brister är fullt möjligt att åtgärda, och kostnaderna för det fanns med i handlingarna till kommunfullmäktige den 30 maj. Det finns kalkyler som visar att dessa kostnader fullt ut kan täckas av rimliga hyresintäkter.
Jämförelsen mellan COOP-huset och en gris, är väl årets lågvattenmärke, och det kommer från en som efterlyst bättre debattklimat.
Jag vill ställa frågan till de partier som vill riva huset: Skall ni verkligen gå till val i år på parollen ”Vi vill ödelägga Medborgarplatsen”?
Vänsterpartiet ser däremot att det finns stora möjligheter att utveckla både huset och Medborgarplatsen, när kommunen nu äntligen fått chansen att råda över COOP-huset.
Det har varit många insändare på sista tiden, där man bekymrar sig för att kommunens
köp av COOP-huset, kommer att ruinera kommunens ekonomi. Insändarna har varit
både anonyma och från de partier som vill ha kvar COOP-huset orört, tomt och med ett
sjabbigt yttre. Det finns bland insändarna många olika miljonbelopp, vad det kommer
att kosta att renovera huset. Kommunen har dock i de kalkyler som gjorts använt sig av
beräkningar från de experter man anlitat. Kommunen kommer inte att rusta hela huset
invändigt förrän man har hyresgäster, som kan bära dessa kostnader. Huset är köpt för
6,7 milj. och man kommer inledningsvis att rusta det utvändigt till en kostnad på 5 milj.
Dessa 12 milj. skall slås ut på 25 till 30 år. Det kallar man avskrivningskostnader som
då blir 0,45 milj. per år. Lägger man till räntekostnader och övrig drift och underhåll
blir den årliga kostnaden för kommunen c: a 1,8 milj. per år, om det inte finns några
hyresgäster.
Anledningen till att de tidigare ägarna inte lyckats hyra ut huset, beror på att privata
fastighetsbolag kräver en hyra som skall ge minst 10% avkastning på gjorda
investeringar. En kommun behöver inte den avkastningen, men man bör ta ut en hyra
som täcker de kostnader som kommunen har, så att annan verksamhet inte blir lidande.
Vad innebär då detta för skattebetalarna, om man inte skulle få en enda hyresgäst i
COOP-huset.
En skattebetalare i Degerfors som tjänar 30 000 kr/mån, betalar idag 6558 kr/mån i
kommunalskatt.
Av detta går:
2566 kr till Socialnämnd (socialtjänst, äldreomsorg, hemtjänst, LSS, hälsovård)
2011 kr till Kultur o Utbildningsnämnd (grundskola, förskola, kultur o bibliotek)
553 kr till Degerforsgymnasiet
758 kr till KS (kommunförvaltning, brandförsvar, personal, ekonomi, IT m.m.)
447 kr till Pensioner
207 kr till Servicenämnd (gator, parker, tele, vaktmäst., fastigheter o anläggningar)
27 kr till Stora Valla IP, från 2023 kan kostnaden öka med 23 kr/mån.
17 kr till köp av COOP-huset samt yttre renovering och inga hyresgäster